I Want To Tell You

I want to tell you
My head is filled with things to say
When you're here
All those words, they seem to slip away

When I get near you,
The games begin to drag me down
It's all right
I'll make you maybe next time around

But if I seem to act unkind
It's only me, it's not my mind
That is confusing things.

I want to tell you
I feel hung up but I don't know why,
I don't mind, I could wait forever,
I've got time

Sometimes I wish I knew you well,
Then I could speak my mind and tell you
Maybe you'd understand

I want to tell you
I feel hung up but I don't know why,
I don't mind, I could wait forever,
I've got time, I've got time, I've got time

- The Beatles

I Have Built a Treehouse

Jag är jäätteförkyld. Eller, nu börjar det ju faktiskt bli bättre. Men jag hostar fruktansvärt mycket fortfarande, vilket nästan är jobbigare än att ha ont i halsen och sådär. Jag tycker iallafall att det borde ge sig nu, har ju varit förkyld sen förra lördagen.

Jag har beslutsångest. Jag är inte så bra på att göra vad jag sagt att jag ska göra. Vad jag vill göra. Vad jag kanske borde göra. Men det bottnar i att jag inte vet vad jag vill göra, borde göra. Vad jag verkligen vill...
Egentligen känns allt ganska uttjatat. Det känns som att jag upplevt det här förut. We never change, do we? We never learn, do we? (We Never Change - Coldplay)

Let it Snow, Let it Snow, Let it Snow

Igår förstod jag helt plötsligt att det faktiskt inte är så långt kvar till jul. Julmusiken strömmade ut ur högtalarna, glöggdoften fyllde huset, och över allt lyste värmeljus upp rummen. Anledning: Adventsknytis at my place. Riktigt trevligt. Mys-pys.

Lite kylskåpspoesi från igår:

"Du skall alltid dricka parfym"
"Vilken dyr vidrig dimmig hipp iskall fet kort deppig dålig cigarett-prins och torr och lurvig dans"
"Mega super pinsam frisyr"
"Mina slipsar städar graciöst dina sms"
"Förtär räkor, spill max ett procent av det du vill äta"
"Jag vill osa i sällskap"
"En svulstig dåsig stämning i klassen stör fiasko-poet"

Alltid lika kul.

Take the Train to Anywhere

Jag känner att jag vill iväg. Jag vill åka någonstans, anywhere, upptäcka nya platser.

Jag vill inte ha massa saker som jag måste göra, jag vill vara fri. Kanske låter naivt, kanske är naivt. Men isåfall vill jag vara naiv.

Jag vill åka iväg med mina vänner och göra något annorlunda, något nytt.
I wanna feel the wind in my hair with you...

18

Så var då det artonde året av mitt liv i princip till ända. Så kan det gå. Tänk så mycket jag varit med om i mitt liv. Tänk vad mycket jag har att se fram emot.

Free Bird

Let's take the train to anywhere
I wanna feel the wind in my hair with you
(Missy Higgins - Don't Ever)

(Ja. Jag ska plugga. Jag ska bara skriva lite först.)
Jag åker till Stockholm på lördag. Känns riktigt bra. Kommer bli riktigt kul. Är alltid kul att umgås med mina systrar. Jag träffar dem alldeles för sällan.

Snart LOST. Hinner nog inte plugga så mycket. Har prov på kristendomen på fredag. Känns som att jag sitter inne med en hel del fakta om det där redan ;) Så jag behöver inte plugga så jättemycket.

Lina, jag måste tacka dig för att du lyssnar på Missy Higgins. Hade du inte gjort det tror jag inte att jag hade upptäckt henne :) Underbart bra musik.

If you're going to San Francisco, be sure to wear some flowers in your hair

Tänkte ta en promenad i skogen nu. Få lite luftombyte, vakna till så att jag kan plugga seriöst sen. Kanske blir inspirerad att skriva lyrikanalysen också.

Tänk att det kan vara så kul att bara hänga i en lägenhet och lyssna på musik, dansa (Sanna), äta massa (haha), och bara vara totalt jätte sega och trötta, en hel kväll + nästan hela dagen därpå!
Tack för allt, Lina och Sanna, ni är bäst. På riktigt :)

All the leaves are brown

And the sky is grey

I've been for a walk

On a winters day

I'd been safe and warm

If I was in LA

California dreamin

On such a winter's day

(California Dreamin' - the Mamas and the Papas)

Make Your Own Kind of Music

Idag är jag förkyld. Förhoppningsvis går det över idag, så jag kan dra till skolan imorgon. Frånvaro är bara dumt.

Jag ska vara duktig och verkligen plugga idag. Jag kan, om jag vill, om jag diciplinerar mig tillräckligt. Om jag inte börjar fundera på massa annat. Prov i "Staden och Framtiden" (the City, the Future) imorgon. Arkitekturhistoria och stadsplanering. Ganska mycket. Hm. Wish me luck.

LOST blir bara konstigare och konstigare. Men jag tycker om det mer och mer för varje avsnitt jag ser. Fast ibland blir jag rejält rädd, faktiskt. Vissa saker är sjukt läskiga. Andra saker är mer komiska, ehm, typ, Desmond..! Haha. Vem kunde tro att en ganska paranoid kille skulle ha värsta lägenheten där nere? Med massa mat och grejer? Och lyssna på "the Mamas and the Papas"? Haha. Var ju tvungen att ladda ner låten, den är faktiskt riktigt bra! :)

Nobody can tell you there's only one song worth singing
they may try and tell you
'Cause it hangs them off to see someone like you

But you've gotta make your own kind of music
Sing your own special song
Make your own kind of music, even if nobody else sings along

Your going to be nowhere
The loneliest kind of lonley
It may be worth going
Just to do your thing's the hardest thing to do

But you've gotta make your own kind of music
Sing your own special song
Make your own kind of music, even if nobody else sings along

So if you cannot take my hand
And if you must be going
I will understand
Understand

Make your own kind of music
Sing your own special song
Make your own kind of music, even if nobody else sings along

En annan låt som är helt underbart bra är Real Love med Beatles.

Jag kommer inte kunna gå på Loney, dears spelning på fredag. Det är 18-årsgräns. Jag är alltså 24 dagar yngre än vad som krävs. Något irriterande.

Hold Me Now, Don't Start Shaking

Jag hatar våran dator. Ehm. Allting går jättesegt. Jag blir utslängd från internet hela tiden. Den vägrar i princip att ansluta igen. Dessutom har den en tendens att hänga sig precis när den absolut inte borde hänga sig. Jag blir galen!!

Jag känner för att skriva ett jääättelångt blogginlägg. Men jag vet inte vad det skulle handla om. För de saker jag tänker mycket på just nu anser jag vara lite för personliga för att skriva om här. Dessutom är jag inte säker på min sak, och då tycker jag att det är onödigt att antyda något, i nuläget. Eller, jag är väl egentligen ganska säker på vad jag tycker, men det finns vissa negativa aspekter också. Men, jag får se vad som händer imorgon.

Har haft en trevlig helg iallafall. Fredagkvällen tillbringade jag framför TVn på mitt (fina) rum (var alldeles för trött för att åka in på ungdomsmötet), såg "The Majestic", mycket bra film med Jim Carrey.
Lördagkvällen tillbringade jag i stan, först på ett mycket bra och roligt Youth Zone i Pingstkyrkan, sedan tillsammans med Sanna och Lina, hemma hos Lina. Såg "Sandor/Ida". Ganska bra film, inte den bästa jag sett, men inte heller den sämsta.
Somnade sedan alldeles för sent, ehm, såklart ;)

Idag ska jag väl så småningom plugga lite inför psykologiprovet på tisdag. Fick förresten MVG på religionsprovet förra veckan..! ;D hehe.
Det är höst nu, på riktigt! And I love it. Om två veckor åker jag till Sthlm :D
Och sedan är det inte speciellt långt kvar tills jag fyller år :)

Shivering Green

Loney, dear spelar på KB i Malmö den 21 oktober. Jag måste dit. Jag ska dit, om jag inte är för liten för att komma in. Inträde: 90 kr.


Gårdagen var en rolig dag. Var på Louisiana i Helsingør med skolan och tittade på många fina (och även mindre fina) målingar/ skulpturer/ installationer. Att gå på konstmuseum är nog något av det bästa man kan göra. Enligt mig. I love it.
Louisiana ligger precis vid havet, jättevackert. Jag och Pernilla åt vår medhavda matsäck på en brygga i sällskap av två andhonor.
Vi påbörjade även vårat projektarbete igår, genom att fotografera männsikor vi mötte på gatorna i Helsingør med systemkamera. De som inte hade något emot att bli fotograferade, alltså. Vi frågade faktiskt först.


Jag kom på att jag inte har fått läkarintyget än, vilket innebär att jag inte kommer att kunna ta med det till skolan på måndag, vilket innebär att jag inte kan få mitt nya schema förrän på tisdag. Om jag inte åker hem mitt på dagen på måndag och hämtar intyget. Om det kommit då. Äh, det får bli som det blir. Kan ju skippa svenskan på måndag iallafall. Ska ju ändå inte fortsätta, så det gör ju ingenting.

I came along, I wrote a song for you

Jag blir knäpp på datorn.... Idag funkar den visserligen, men hela helgen har det hängt sig och hållt på. Jag defragmenterade hårddisken i torsdags, och efter det började det krångla ännu mer..! Helt fel, det borde ju gå bättre efter det istället. Blä.

Jag ska skriva en Epikanalys idag. Så jag hinner inte skriva mer här.

Tror förresten att jag ska köpa Laleh's skiva snart. Verkar grymt bra.

(Palla prova studentmössa imorgon... Det är hur lång tid kvar som helst ju! Tror att jag skippar det faktiskt. Mest av den anledningen att det är kl 9, och jag börjar 10 i 10.)

Senior High School Drop Out

Hm... ja, det var vad jag ville bli igår. Och jag är fortfarande inte helt främmande för den tanken. Men, förhoppningsvis så får jag gå ner till att plugga på halvtid snart, då kanske saker och ting ordnar upp sig.

"I've got a drummer in my head, banging harder every morning now..."
(Brother Call Me When I'm Down - Loney, Dear)

Ja, mitt huvud har en tendens att banka rejält ibland. Speciellt när det är mycket att göra i skolan och jag känner hur mycket press jag har på mig att prestera. I de fallen brukar även min mage ha en tendens att göra väldigt ont, och jag mår fruktansvärt illa. Därför känns det ganska idiotiskt att fortsätta plugga i samma tempo.

Detta kommer förvisso innebära sänkt studiebidrag. Som om det skulle vara förödande. Jag bor ju hemma fortfarande; jag har ingen hyra, inga räkningar, ingen mat att betala. Så jag tror nog att jag klarar mig.

Höstsjuka och Prestationsångest

Jag känner att jag tappar kontrollen mer och mer för varje minut som går. Jag har massa saker att göra. Men jag borde sova nu! Speciellt nu när jag har varit sjuk flera dagar. Men jag har inte tid..! Det är sjukt. Jag pallar inte mer nu. Jag är inte klar med en artikel som skulle ha lämnats in igår än... Och jag har ett prov imorgon som jag inte har pluggat någonting till. Och jag mår inte bra...

Jag tror att Stina har rätt, jag har drabbats av Höstsjukan. Är helt totalt slut hela tiden, blir inte pigg av någonting, mår illa, är yr, har ont i huvudet (fast det är ju inget ovanligt..), fryser... blä.

Jag har alldeles för mycket att tänka på och för många krav att leva upp till när det gäller skolan.


Jag är rätt dålig på att svara på helgon/lunar-meddelanden.

180°

De senaste 2 dygnen har varit livsavgörande för mig.

Var på läger i Åsljunga fredag kväll till lördag kväll. Hade inte så jättehöga förväntningar när jag åkte dit. Har ju på något sätt vant mig vi att saker alldrig blir mer än lagom, mycket på grund av att jag själv inte gjort något för att bli av med det mediokra. För att jag helt enkelt inte velat det tillräckligt mycket.
Men detta lägret var inte mediokert. Mötena var levande med rak och konkret undervisning som talade rakt in i mitt liv, och lovsång som var äkta.

Men den mest livsavgörande halvtimmen infann sig när jag kommit hem igen igår. När jag i min ensamhet bara släppte allt som jag hållt fast vid det gångna året som hållit mig borta från Honom. Det som egentligen inte var jag. Det som jag på lägrets sista möte skrev på en lapp och spikade upp på korset, som en symbolisk handling.
Det var under den halvtimmen de största förändringarna skedde inuti mig.

Jag har hittat hem igen. Jag är där jag ska vara.
Jag vill inte ha det jag haft längre. Jag vill inte vara den jag varit längre. Jag vill ha det jag vet att jag har rätt till, även fast jag egentligen inte är värd det. Jag vill vara den det är meningen att jag ska vara.

Like a foolish dreamer, trying to build a highway to the sky,
All my hopes would come tumbling down, and I never knew just why,
Until today, when you pulled away the clouds

that hung like curtains on my eyes,
Well I've been blind all these wasted years and I though I was so wise,
But then you took me by surprise

Like waking up from the longest dream, how real it seemed,
until your love broke through,
I've been lost in a fantasy, that blinded me,
Until your love broke through

All my life I've been searching for that crazy missing part,
And with one touch, you just rolled away the stone that held my heart,
And now I see that the answer was as easy, as just asking you in,
And I am so sure I could never doubt your gentle touch again,
It's like the power of the wind

Like waking up from the longest dream, how real it seemed,
until your love broke through,
I've been lost in a fantasy, that blinded me,
Until your love, until your love, broke through

(Until Your love broke through -Keith Green)

Hade jättekul på lägret när det inte var möten också. Jag och Lina badade vid 12-tiden någon gång natten till lördagen. Det var jättevarmt i vattnet, eller, ja, relativt. Det var stjärnklart och väldigt vackert. Badade dagen därpå också, då var det dock lite kallare. Så jag tror att jag dragit på mig en liten förkylning nu. Men det går nog över snart.

Sanna, Lina och Pernilla, ni är helt underbara! Tack för att ni gjorde min helg så rolig :)

Freedom is Just Another Word for Nothing Left to Loose.

Idag köpte jag något som inte var med på inköpslistan..!! ;p Haha.
Janis Joplin - "the Essential" för 149kr på Skivlagret. Mycket bra skiva.

Funderar på att beställa en mp3-spelare med 512 MB på NetOnNet... För 599 kr. Det har jag faktiskt råd med. Jag är rik, nu för tiden. Haha ;p Fast det blir dyrare med frakt och sådär, så vi får se.

Jag tror att jag missar Idol nu... Oh no!! Fast det är faktiskt ganska intressant. Och, hehe, ganska kul..! Fast tragiskt samtidigt. Det är faktiskt synd om de som verkligen tror att de kan sjunga bra, och drömmer om värsta popstjärnelivet, när de egentligen inte kan ta en enda ton rätt. I de fallen hade man hoppats att någon snäll människa berättat det för dem, på ett bra sätt, så att de slapp skämma ut sig sådär och känna sig helt knäckta.

Förrsten så är jag väldigt arg. Varför pratar folk bara om Darin i Idol-sammanhang? Alltid så är det Darin som nämns, beundras och hyllas. Till och med i ett korsord som jag satt och försökte lösa för några veckor sedan! "Idol 2004" skulle vara DARIN!!! Om inte jag har helt fel så var del väl Daniel som vann..? Daniel Lindström, som bara var så otroligt mycket bättre än alla de andra deltagarna..? Som aldrig sjöng en enda falskton, till skillnad från t ex, ehm, Darin..? VARFÖR envisas då media med att få det att låta som att det var Darin som vann? Idioti!

Sanna vill dra med mig till Björket på fredag. Insparken. Tillåt mig att, typ, hånskratta! JAG, på BJÖRKET!!?? Det var det roligaste på länge. Haha. :p

När jag och Camilla var på Skivlagret idag spelade de den Heather Nova's nya skiva. Den lät riktigt bra. Funderar på om jag skulle ta och köpa den. Om ett tag.
Jag har en skiv-inköpslista nu;

1. Song to a Seagull - Joni Mitchell
2. Sologne - Loney, Dear
3. Citadel Band EP - Loney, Dear
4. River Fontana - Loney, Dear
5. Sgt. Peppers Lonely Heart's Club Band - the Beatles
6. X & Y - Coldplay

Hm, ja, nånting sånt. Finns många fler skivor som jag vill ha, men jag orkar inte skriva alla.

Lånade nyöversättningen av Sagan om Ringen på bibblan idag. Eller, Ringens Brödraskap, som den numera heter, vilket ju är precis som det ska.

Inköpslista

1. Mp3-spelare till överkomligt pris.
2. Kläder (haha..!).
3. Ny parfym.
4. Loney, Dear-plattor (om jag skulle hitta några).
5. "the Phantom of the Opera" (DVD), "12 Monkeys", "Garden State" (har inte sett den, men alla säger att den är bra, soundtracket är mycket bra), "the Fellowship of the Ring" (Extended Edition, har redan de andra två i förlängd version)... und so weiter. Ha, just det, "Die Fetten Jahre Sind Vorbei" också. Och "Dagbok från en Motorcykel".


Kommer inte på mer just nu.
Och nu skriker mitt huvud att jag måste gå och sova. Och då måste jag lyda.
Bye bye beauties.
Peace.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

http://www.dn.se/content/1/c6/32/67/73/n17.gif

Living laughing

Slow down, you move too fast,
You've got to make the moment last
Just kickin' down the cobble-stones,
Lookin' for fun and feelin' groovy

Ba da da da da, da da da, feeling groovy

Hello lamp-post, what cha knowing?
I've come to watch your flowers growin'
Ain't cha got no rhymes for me?
Do-it-do-do, feelin' groovy

I've got no deeds to do, no promises to keep
I'm dappled and drowsy and ready to sleep
Let the morning time drop all its petals on me
Life I love you, all is groovy
(the 59th Street Bridge Song - Simon & Garfunkel)


Nu ska jag dricka mitt kaktusthé och titta på American Dreams.

Vänskapsterapi + Musiknostalgi

Denna helg har varit mycket trevlig, måste jag säga. Bra och trevligt ungdomsmöte på fredagkvällen, varefter Sanna sov över hos mig, helt spontant och oplanerat.

Dagen efter, alltså i lördags, begav vi oss till havet (läs Mellbystrand) med mina föräldrar. En nästan helt perfekt dag. Vattnet var inte speciellt perfekt, så det blev inte så mycket bad. Man det resulterade ju i att man solade desto mer och därmed blev ganska brun... :)
Mysigt och vackert var det iallafall. (Bilden är dock inte från igår, men jag tyckte den passade ganska bra.)
Väl hemma i Tyringe igen bestämde vi att jag skulle sova hos Sanna natten till söndagen, så att vi kunde titta på the Phantom of the Opera, det var ett tag sedan sist, abstinensbesvären började bli alltför jobbiga..! Haha. Den var nästan lika underbar som vanligt, men inte riktigt lika mäktig som på bio.

Idag badade vi lite i poolen i Sannas trädgård, medan ett gäng kor agerade publik. Haha. (ah ni har lite kallt vatten i er pool va, Sanna..?! ;)

Sedan såg vi A Walk to Remeber. Jag hade faktiskt aldrig sett den förut, så när det visade sig att Sanna faktiskt hade den i sin annars ganska, eh, skumma filmsamling (haha), så blev jag glad. Mycket bra film, otroligt bra budskap och bra soundtrack. Och bra skådespelare.

Tack för en trevlig vänskapsterapi-helg Sanna! Haha :)



Vi, Sanna och jag, började sjunga på massa gammal musik som vi brukade lyssna på för 2-3 år sedan i lördags, typ Tekla Knös, blindside och P.O.D. och så. Det väckte många minnen..! Haha.
Försökte komma ihåg texterna till alla hip-hoplåtar från tidiga högstadietiden också, men det gick inte så bra, haha. Vi får ha en heldag någon gång och lyssna på allt det där i kronologisk ordning, eller vad tycker du Sanna? Haha ;)


http://www.dn.se/content/1/c6/32/67/73/n390.gif

I fought the battle of Trinidad and Tobago

[Nuförtiden är Jenny glad.]


Tack, älskade vän, för att du också ville lösa allt det där. Det är verkligen precis som du sa; "vi har varit vänner alldeles för länge för att ge upp". Du betyder så otroligt mycket för mig, och jag var så rädd att förlora dig. Men som sagt: vi får tänka på vad vi säger till och gör mot varandra, så att vi inte sårar varandra.


Så har skolan börjat igen. Det känns faktiskt riktigt bra, även fast jag har lite svårt att hålla mig vaken på lektionerna... Men snart ska väl min dygnsrytm vara anpassad till mitt schema igen, och då ska det väl gå bättre.
Jättekul att träffa alla roliga människor igen också. Speciellt roligt är det att börja umgås med Lina och Pernilla så mycket igen, vad sjutton har vi sysslat med i sommar egentligen..? :)

Vi fotograferades i skolan idag. Och för en gångs skull tror jag att jag blev, iallafall hyfsat bra på korten, för omväxlings skull ;) Lite flummig såg jag dock ut, det verkar ju på något sätt vara en självklarhet. Haha.

Idag hittade jag Audio Adrenaline's Underdog för 15 kr på Röda Korsets 2nd Hand i stan. 15 kr! Helt sjukt. Den är riktigt bra, den skivan. Jag blev ganska glad ;)



Jag borde nog ta och städa undan i mitt rum snart... Massa saker blev kvar inne i pannrummet när jag hade målat om mitt rum i somras, saker som jag slängde in i pannrummet så länge. Nu borde jag snart, som sagt, ta tag i det och det som har stått på mitt rum i ungefär en vecka nu och göra mig av med alternativt packa ner det i kartonger.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

http://www.dn.se/content/1/c6/32/67/73/n224.gif

(Jag är faktiskt vegetarian..! haha)

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Ett stort hål i hjärtat

Jag förstår inte. På bara lite mer en en vecka rasar hela min värld samman och ingenting är som förut längre. Vad hände? Varför? Var det tvunget att det skulle sluta såhär?

Jag kan inte direkt säga att jag mår bra just nu.

Men det värsta är nog att det inte verkar som att du bryr dig speciellt mycket. Jag var kanske inte så svår att, vad ska man säga, ersätta..?
Det visar ju bara att jag antagligen inte betydde så mycket innan heller. Eller..?

Så egentligen kanske det är bäst att det blev såhär. Någon gång var det någon som sa att man alltid ska avbryta destruktiva relationer, även vänskapsrelationer som inte är uppbyggande. Och eftersom jag känner att jag inte mår bra av att se dig leva som du gör, inte förstår hur du kan umgås så mycket med de där människorna, och inte känner att vi funkar ihop så bra längre, så kanske det är dags att avbryta..? Det verkar du ju ändå redan ha gjort.

Fast jag förstår fortfarande inte hur det kunde bli såhär, hur en livslång vänskap kunde avslutats på så kort tid. Pågrund av små jobbiga missförstånd, sagda saker som kanske inte borde ha blivit sagda..? Sånt har vi ju klarat av att reda ut förut, utan att resultatet blivit såhär...

Dessutom tolkar du mig fel. Att jag inte sa så mycket här om dagen berodde inte på att jag inte ville prata med dig, men jag kände inte att det fanns tillfälle för det när de var med. Och du verkade på något sätt mer intresserad av att prata med dem än med mig.

I said some things to you I think that

I shouldn't have said

I spoke out of turn and hurt you

I've learned that it hurts me back

Oh what could be

worse than me

losing you?

What if you never came back?

What would I do without you?

(Without you - Plumb)

Winding Road

Nu har jag då äntligen gjort som så många andra; skaffat blog. Känns som ett bättre alternativ till dagböckerna på de diverse community's jag är medlem i. (Egentligen härmar jag bara min syster Ida, och vän Pernilla ;p)


Jag är inne i en ganska konstig period, känslomässigt och tankemässigt. Det har hänt vissa saker på sista tiden som har skakat om min, eh, världsbild, eller vad man ska säga. Saker har förändrats, saker som jag egentligen inte trodde kunde förändras. Och tyvärr, som jag ser det, har det inte förändrats till det positiva, utan snarare till det negativa.
Det känns ganska jobbigt. Någonting är väldigt fel, känns det som. Egentligen vet jag att precis vad som är fel, men frågan är om det är någon mer än jag som ser det..?
Dubbelmoral..? Ja, det kan man nog kalla det. Eller så kanske det bara är så att folk inte bryr sig om att leva som de lär... Jag är ju inte alltid så jätteduktig på det, jag heller. Men jag försöker iallafall.

Jag har tänkt ganska mycket på mitt eget liv också på sista tiden. Jag har funderat hit och dit över åsikter, idéer och tankar, har omvärderat en hel del. Och jag har bestämt mig för att bli mer, självständig? Nej, det låter som att jag varit helt totalt beroende av andra för att vara mig själv innan, eller så. Det jag menar är att jag inte tänker låta mig påverkas av vad andra tycker och tänker om mig, utan ännu mer än förut bara leva och vara den jag är. Hm, ja, det är väl ungefär något sånt jag menar.



It’s a winding road I’ve been walking fo a long time
I still don’t know where it goes
And it’s a long way home I’ve been searching for a long time
I still have hope, I’m gonna find my way home