When I sing I lose myself

Jag funderar så mycket... (det har jag väl aldrig skrivit förut..?)
För tillfället är jag ganska nöjd med min situation. Jag pluggar franska och latin på distans, har alltid sovmorgon (:p), har mycket tid till Gud och musik och annat som gör livet värt att leva. Det håller på att bli höst, vilket innebär att man snart får plocka fram halsduken och benvärmarna när man ska gå ut. Idag får jag det sista av lönen från i somras, och snart även läsårets första studiebidrag. Jag känner mig förväntansfull inför framtiden, det känns spännande att leva.

Ändå är det någonting som inte känns helt bra. Jag kan inte sätta fingret på det, men det finns där, gnagande på insidan. Det känns som att jag håller på att tappa taget om det som hittils varit självklart. Saker förändras, visst, och det är naturligt. Men det kan vara smärtsamt. Det kan vara jobbigt. Det kan göra ont. Och jag vet inte om jag är redo.
Jag vet att jag måste släppa taget om vissa saker för att kunna gå vidare, utvecklas, bli den jag vill bli. Jag vill gå åt ett håll, och jag måste antagligen gå ensam. Inte helt ensam, men, ja. För att kunna göra det jag vill göra måste jag springa, utan att se mig om. Utan att tänka tillbaka på hur allt varit.
Jag vill inte vara beroende av massa saker. Jag vill inte vara fast på en enda plats. I wanna be careless and free... Ändå finns det så mycket som håller mig kvar där jag är.
Jag har trots allt lyckats släppa taget om vissa saker, och det känns bra. Alltså borde det kännas ännu bättre om jag släppte taget om det där sista också. Om jag nu visste exakt vad det var. Till viss del vet jag, men som jag sa finns det saker jag inte förstår...

---

Fem musiker, singer/songwriters, jag skulle ha svårt att leva utan:

• Rosie Thomas
• Heather Nova
• Sophie Zelmani
• Missy Higgins
• Joni Mitchell