Just nu känner jag mig väldigt nere. Väldigt uttråkad. Väldigt trött på situationen... det var ett tag sedan jag kände så.

Jag är förkyld. Hostar en massa. Men jag kommer förhoppningsvis kunna åka in och göra de delar av dataprovet som saknades efter att jag gjort det innan jul (hur i hela världen kunde det försvinna? Jag gjorde alla uppgifter och sparade dem precis som jag skulle..!). Bara jobbigt om jag måste skjuta upp det ännu en gång.

Kommer inte kunna sjunga på fredag. Hade gärna varit "ledig", men det ser ut som att jag får ta det ändå.. Kan ju spela utan att sjunga. Hoppas på att få tag på minst två sångare.

Är trött på allt ansvar just nu... men det är nog övergående, hoppas jag. Det skulle lätta mycket om jag lyckas sätta ihop ett schema till nästa period, så jag slipper leta efter folk varje vecka. Så jag vet med säkerhet att jag kan vara "ledig" ungefär varannan vecka. För hur mycket jag än tycker om att leda lovsång kan man lätt tröttna på sig själv om man måste göra det varje vecka.


Jag har beställt en LP-spelare. För ca 600 kr, med extra stift. Tycker att det var ett ganska bra pris. Snygg är den också.

Jag vill ha egen lägenhet, typ nu. Började skriva lite på ett CV igår, helt galet. Men det krävs visst för att kunna skicka in en seriös jobbansökan. Inte för att jag har så mycket att skriva, men det är bättre med lite än inget alls.

Nybakade kanelbullar

Vardagsfilosofi

Jag fick en sån nostalgisk känsla precis. Mamma har bakat kanelbullar. När jag var liten brukade hon göra detta ofta, då hade hon tid på ett helt annat sätt. Inte så konstigt, eftersom hon inte jobbade då. Nu för tiden jobbar hon, och varma, nybakade kanelbullar hör inte längre till det vanliga här hemma.

Jag kanske uppskattar det mer idag än jag gjorde då? Eller, jag kanske uppskattar det på ett annat sätt idag än jag gjorde då. För visst blev jag som femåring glad över doften av nybakade bullar, och visst var jag tacksam över att mamma bakade. Men det är nog inte förrän idag som jag helt och fullt inser det värdefulla i detta.


När jag tänker på sånt här blir jag ännu mer övertygad om att föräldrar bör ta hand om sina barn själva i största möjliga mån, istället för att hiva in dem på dagis vid ett(!) års ålder.
Det pratas från vissa håll om att barn som gått på dagis har bättre social kompetens än barn som varit hemma. Det pratas till och med om att barn som gått på dagis skulle vara smartare än de som inte gått på dagis.
Detta tror jag definitivt inte är absoluta sanningar. För att ta mig själv som exempel (haha):
Anledningen till att jag inte alltid har så lätt att prata med människor, speciellt när jag träffar dessa för första gången, har knappas något med min barndom att göra, utan är helt klart ett resultat av mellan- och högstadietiden..
Och det där om att barn som inte gått på dagis skulle vara mindre smarta än de som gått på dagis, det stämmer ju inte alls. Nej, det är ju snarare tvärt om när det gäller mig! hahaha ;D

Vägskäl

Att välja framtid... det är väldigt svårt. Har på den senaste tiden börjat fundera på att vänta med folkhögskola lite, och stanna kvar i Skåne ett tag till. Det händer saker i Hässleholm, och jag vill vara med och bygga på det. Jag tror att jag har en del att ge här nere, att det finns en anledning till att jag är här.
Allt hänger såklart på jobb och lägenhet, men är det meningen att jag ska stanna så kommer det att lösa sig.


Det snöade i morse (när jag sov..), så när jag vaknade (kl ett) och tittade ut blev jag helt lycklig. Helt vitt över allt! Lite har smält bort under dagen, men nu börjar det bli kallare, och det ligger fortfarande kvar en del snö, så jag hoppas på riktig vinter nu.

Inatt kom jag hem vid halv 5-5. Det är ju faktiskt sista året man är tonåring nu. Hahaha.
Sanna, Lina och jag gick hem till Lina efter ungdomsmötet (ett mycket bra sådant) och satt sedan och pratade hela natten. Händer för sällan, därav den sena hemkomsten.

Lärkan delade ut papper till alla på mötet igår att skriva sitt namn på, och sedan fick alla skriva (anonymt) en positiv egenskap om varje person. Det var jättebra, blev väldigt uppmuntrad av vad folk skrev, och det kändes kul att få skriva ner vad man uppskattar hos andra.


Undrar hur mitt liv kommer se ut i höst. Vart jag kommer befinna mig. Vad jag kommer göra. Vilka jag kommer umgås med.
Allt förändras alltid. Man kan aldrig vara säker på att morgondagen kommer se ut som man förväntar sig. Det är bra. Det gör tillvaron mer...
.. spännande, händelserik, meningsfull...

Loose Ends - Rosie Thomas

She's like a sweater old and used

Tossed and overworn too many times through

and she used to look so bright,
all her seams were tightly tied

She's like a sweater that's just warn out
Frayed and coffee-stained and out of style
and she's just about to run
before her stitches come undone

She's gonna pack her bags and leave
no more loose unravelled seams

She is young and she still has her confidence

and it's not too late to tie up those loose ends

She's like a fire in the rain
those words will damp her eyes and hit her veins
and the love she thought she found
was just another hand me down, with dangling frays

She's gonna pack her bags and leave
no more loose unravelled seams

She is young and she still has her confidence
and it's not too late to tie up those loose ends

She's found a refuge for her face
a wall dividing her unfortunate displace
and now she stands too high
for them to wring her dry, she's found her way

She's gonna pack her bags and leave
no more loose unravelled seams

So she is young and she still has her confidence
and it's not too late to tie up those loose ends,
no it's not too late to tie up those loose ends

Torn

Jag funderar så mycket... pendlar hit och dit... vet inte vad jag vill just nu.
Jag kanske har en uppgift att fylla här nere..?
Jag kanske borde stanna ett tag till..?

Hur ska man veta egentligen..


I'm torn in two, by what I should or should not do...

Framtid

Jag har nu vågat tänka tanken helt ut: kanske skulle man gå folkhögskola ett år.
Jag är visserligen skoltrött nu, efter snart 14 år i skolan. Men, jag tror att det är skillnad på plugg och plugg. Jag vill ju hålla på med musik på heltid. Varför då inte börja med att gå en musikerutbildning..?
Frågan är bara vilken. Betelseminariet eller Kaggeholm? (för ja, det är Stockholm som gäller.) Tills för en stund sedan lutade jag mest åt Betel, men nu tror jag nästan att jag gått över mer åt Kagge.

Kommer jag våga? Jag måste våga. Jag måste ta steget, annars kommer jag bli kvar i Hässleholm för alltid :p
Jag har ingenting emot Skåne, det är bara det att jag känner att jag vill vidga mina vyer något, ehm...

Det läskigaste är att jag kommer bli kallad till en provdag när jag ansökt, och jag kommer få göra ett teoriprov. I nuläget är jag inte jätteduktig på sådant, eftersom jag aldrig direkt brydde mig om att lära mig noter och sånt när jag tog pianolektioner. Jag föredrog, och föredrar fortfarande att spela på gehör... men det ska nog gå att träna upp den teoretiska biten. Sista ansökningsdag till Kaggeholm är 15 april, så det är ett tag kvar.

Oj oj oj, det är verkligen med blandade känslor jag tänker på allt detta... en del av mig vill börja NU, en annan del av mig vill inte ens ansöka. Förhoppningsvis väljer jag att ansöka.

Lifehouse - "Empty Space"

too late to hide, and too tired to care
take what You've left, and forget the rest
take what You see, of what's left of me
You know where I've been
and I don't want to go there again

You're beautiful, You're confusing
You're illogical, You're amazing
and I've seen the world, it's overrated
until You're everything, I have nothing
but an empty space

I've been down this road before
all that I've found, points me right back to You
and I've watch You move, from down below
where do I go from here
I guess I'll find out as I go

You're beautiful, You're confusing
You're illogical, You're amazing
and I've seen the world, it's overrated
until You're everything, I have nothing
but an empty space

until You're everything, I have nothing
but an empty space