She's gonna pack her bags and leave

Usch, jag måste verkligen komma härifrån.
Jag blir så trött, jag blir så fruktansvärt trött. Och ledsen.
Det borde inte vara såhär. Och jag tror inte att det är såhär på så många andra platser i vårt avlånga land. Eller, jag vet i alla fall att det finns många platser där det inte är så. Jag vill till någon av de platserna. Jag vill uppleva familjär vänskap och öppenhet. Och mognad.
Jag är inte tillfredställd med situationen här. Vissa kanske är det, av någon outgrundlig anledning jag verkligen inte kan förstå. Men jag känner mig på gränsen till kvävd.


Det finns trots allt, mitt i all frustration och alla förargelseväckande händelser, några glädjeämnen:
-Solen skiner, det är vår. För stunden, i alla fall.
-Min syster Ida har spelat in en av sina låtar, på riktigt. (http://www.myspace.com/idaaletheia)
-Jag ska ut och tågluffa/roadtrippa/dylikt i Europa i sommar,
med Ida och Stina och kanske Urban.
-Jag tror och hoppas att allt gällande min framtid snart kommer lösa sig.
-Och: Sanna och Lina, såklart. Bara genom att finnas gör ni livet mer meningsfullt.

In a little while I'll feel better,

gonna travel around the world, gonna see it all

Gonna go to Paris, maybe Rome

I'll feel better miles away from home,

gotta figure some things out

So sell all my things, I'm not coming home

There's nothing there to keep me there

Just heartache and panic and worries

and things that'll bring me down

My head feels much clearer being here

In a little while I'll feel better

gonna spill my heart to every stranger

in every town

I'll visit castles in Ireland,

have some fella play the violin

and play a song for me

So sell all my things, I'm not coming home

There's nothing there to keep me there

Just heartache and panic and worries

and things that'll bring me down

My head feels much clearer being here

[Rosie Thomas]